Gångarterna - Skritt
Skritt
Skritt är en 4-taktig gångart, innehållande åtta moment, där markkontakten sker med växlingsvis två eller tre fötter i marken samtidigt, samsidigt respektive diagonalt.
Skritt är den gångart som rids mest! Vi skrittar i obanad och svår terräng och skritten är den gångart vi använder för att mjuka/värma upp före ridpasset och den gångart man använder föra att hästen ska kunna slappna av efter ridningen. De i träningen med jämna mellanrum inlagda "pustnings pauserna" består också av skritt. Man kan alltså både samla och "lösa upp" i skritt.
Låt oss börja med att rida fram i skritt. Hästen går lugnt, jämnt och avspänt, och trampar därför under sig ordentligt (bakhovarna sätt tydligt framför framhovarnas spår). Vi ser till att hästen marscherar energiskt men inte överilat och att den böjer sig på väl böjda spår. Här kan vi tydligt känna om hästen bär sig och går balanserat.
Fel som kan uppstå vid arbete med skritt:
Hästen går inte fram - Markarbete och mycket omväxlande ridning i terräng rekommenderas för att fräscha upp framåtandan. Vitkgit att tänka på är att inte driva med enbart ständigt hackande/bankande skänklar för då blir hästen totalt skänkeldöd, det är bättre att ta hjälp att ridspö till viss grad för att få en jämn och framåtdrivande skritt.
Hästen skrittar hektiskt med kortare och kortare steg - Försöka lugna hästen och få den att gå i ett långsammare tempo. Man kan inta lätt sits för att avlasta ryggen och få hästen att slappna av. Glöm inte att du även kan lugna hästen med rösten! Viktigt att tänka på är att försöka underlätta för hästen så mycket som möjligt hela tiden och inte inverka med tyglarna.
Skritten blir passartad - Om den rena 4-takten börjar bli passig så beror det på att hästen spänner sig och går med fasthållen rygg. Vi måste arbeta med att få hästen att hitta tillbaka till sin fysiska och psykiska balans. För att reparera passartad skritt måste man rida mycket i kuperad terräng, lugnt och fint på lång tygel där den inte kan ränna iväg utan måste se och känna var den sätter fötterna. Det är lättast att öva skritt med en sådan häst när den är lugn och lite trött.
Skritten går över i travliknande tramp. Hästen taktar och "trattar" - Om hästen är så uppskruvad att den börjar "tratta", så måste den lugnas. Då måste den få gå i andra gångarter för att lossna. Dessutom är det bäst att sådana hästar får gå utan sällskap av andra hästar, eftersom detta brukar verka hetsande.
Som allmän reparation av nämnda fel gäller att hästen måste visas vägen framåt - nedåt sedan man har fått den att ge efter i nacken. När den har gjort det kan den tänja ut halsen och bära med sin rygg.
